Guide: Så bygger du en Fixed Gear – ram, nav, kedjelinje och komponenter

1. Fixed Gear eller Singlespeed – vad är skillnaden?

På en fixed gear sitter bakdrevet fast på navet. När bakhjulet snurrar rör sig därför även kedjan, vevpartiet och pedalerna.

Det finns inget frihjul.

Eftersom drevet sitter fast på en fixed gear blir kedjelinje, kedjespänning, drev och lockring viktigare än på en vanlig singlespeed.

2. Börja med rätt ram

Börja med ramen. Den avgör vilka nav, vevlager, däck och i viss mån vevpartier du faktiskt kan använda.

Kontrollera framför allt:

• Horisontella eller bakåtgående dropouts.
• Avståndet mellan bakgaffeländarna, OLD.
• Vevlagerstandard och gänga i ramen.
• Plats för den däckbredd du vill använda.
• Om ramen har bromsfäste.
• Pedalfrigång mot marken.
• Toe overlap mellan framhjul och fot.

På en fixed gear spänner du kedjan genom att flytta bakhjulet framåt eller bakåt. Därför fungerar horisontella track ends bäst.

Vertikala dropouts, som sitter på många moderna landsvägsramar, gör det betydligt svårare att få rätt kedjespänning och är därför sällan en bra utgångspunkt för ett vanligt fixed gear-bygge.

Bygger du på en äldre ram behöver du också kontrollera gängan i vevlagerhylsan. BSA/English (1.37" × 24 TPI) är idag vanligast, men äldre italienska ramar kan ha ITA (36 × 24 TPI) och äldre franska ramar kan använda 35 × 1 mm.

Ramens ursprungsland kan ge en ledtråd, men ta inte för givet att en italiensk ram har italiensk gänga eller att en fransk ram har fransk. Kontrollera innan du beställer vevlager.

En fixed gear behöver inte heller vara byggd på en ren velodromram. Ska cykeln användas i stan kan plats för bredare däck, broms och en mindre extrem körställning vara betydligt mer användbart.

3. Baknav – 120 mm är vanligast, men 110 mm finns

Den vanligaste moderna bredden på ett track- eller fixed gear-baknav är 120 mm OLD. Många trackramar och fixed gear-ramar är byggda för detta.

Men äldre japanska keirinramar kan vara annorlunda. 110 mm förekommer på vissa äldre Keirin- och NJS-ramar och nav.

Det är betydligt ovanligare idag, men det är tillräckligt vanligt för att vara värt att kontrollera om du bygger på en äldre japansk ram.

Det finns även andra bredder på konverterade landsvägsramar och vissa singlespeed-cyklar.

Mät ramen först – välj nav sedan.

Se våra hjul, nav, drev och lockringar.

4. Fixed-nav, drev och lockring

Ett riktigt fixed-nav har två gängor: en för bakdrevet och en för lockringen.

Bakdrevet, eller cog, skruvas på den större högergängade gängan. Utanför drevet sitter en separat vänstergängad lockring.

När du håller emot i pedalerna belastas drevet åt motsatt håll jämfört med när du trampar framåt. Lockringen hindrar då drevet från att kunna skruva loss från navet.

Kontrollera också vilken lockringgänga navet har. Bara för att en lockring är vänstergängad betyder det inte att den passar alla nav. Vanlig English/ISO är ungefär 1.29" × 24 TPI LH, men Campagnolo, Phil Wood, Miche och vissa andra nav kan använda andra mått.

Tvinga aldrig på en lockring som inte löper lätt på gängan. Kontrollera navets specifikation om du är osäker.

Se våra trackdrev, lockringar, nav och fixed-hjul.

5. Kedjelinje – viktigare än nästan allt annat

Kedjelinjen är en av de viktigaste sakerna att få rätt på en fixed gear.

Klingan fram och drevet bak ska ligga så rakt bakom varandra som möjligt.

En dålig kedjelinje kan ge:

• Mer oljud.
• Mer friktion.
• Snabbare slitage på kedja, klinga och drev.
• Ojämn kedjespänning.
• Ökad risk att kedjan hoppar av.

Många klassiska track-komponenter är byggda kring ungefär 42 mm kedjelinje, men det är inte ett mått som gäller för alla nav och vevpartier.

Navet, vevpartiet, vevlagret, axellängden och vilken sida av spiderarmarna klingan sitter på kan påverka kedjelinjen.

Mät kedjelinjen. Utgå inte från att den blir rätt bara för att både nav och vevparti är märkta “track”.

6. Vevparti, vevlager och vevlängd

Vevpartiet och vevlagret bestämmer tillsammans var klingan hamnar och därmed vilken kedjelinje du får.

På ett fyrkantsvevparti räcker det inte att välja rätt axellängd. Du måste också veta om vevpartiet är gjort för JIS eller ISO.

De två standarderna ser nästan likadana ut, men formen och måtten på fyrkanten skiljer sig. Blandar du fel vevparti och vevlager kan vevarmen hamna för långt in eller för långt ut på axeln. Det kan flytta kedjelinjen flera millimeter.

Har du en äldre ram behöver du dessutom kontrollera själva gängan i ramen. BSA/English är vanligtvis 1.37" × 24 TPI och 68 mm brett. ITA är 36 × 24 TPI och normalt 70 mm. Äldre franska ramar kan ha 35 × 1 mm.

Med fyrkantsvevar behöver alltså tre saker stämma: gängan i ramen, rätt axellängd och rätt fyrkantsstandard.

Kontrollera också vevarmens längd. 165 mm är vanligt på bana och fixed gear eftersom det ger lite mer frigång mellan pedal och mark när du trampar genom en kurva.

170 eller 172,5 mm fungerar på många gatubyggen, men det beror på ramens geometri, vevlagerhöjd, däck och pedaler.

Se våra vevlager för fixed gear, singlespeed och andra cyklar.

7. Klinga, BCD och 1/8" eller 3/32"

När du väljer klinga behöver du framför allt kontrollera BCD och vilken kedjebredd du tänker använda.

BCD står för Bolt Circle Diameter och anger bultcirkeln på vevpartiet. 144 BCD är mycket vanligt på klassiska track-vevpartier, men det finns även andra standarder.

Klinga, kedja och drev bör väljas som ett system. Blanda inte olika dimensioner utan att först kontrollera att delarna fungerar tillsammans.

8. Välj rätt utväxling

Utväxlingen är helt enkelt antalet tänder fram delat med antalet tänder bak.

• 48 × 16 = 3,00
• 48 × 17 = 2,82
• 48 × 18 = 2,67
• 46 × 17 = 2,71

Högre utväxling ger mer fart per pedalvarv, men blir tyngre när du ska accelerera eller cykla uppför.

Lägre utväxling gör cykeln lättare att få fart på och ger högre kadens. Det är ofta trevligare i tät stadstrafik.

En utväxling som fungerar perfekt på velodrom behöver alltså inte vara särskilt rolig genom Stockholmstrafiken.

9. Skid Patches – värt att känna till om du skiddar

Om du skiddar låser sig bakhjulet gärna på samma ställen i förhållande till vevarnas position. De punkterna på däcket brukar kallas skid patches.

Hur många skid patches du får beror på kombinationen av antalet tänder på klingan och bakdrevet. Om du kan starta en skid med båda benen fram kan antalet slitpunkter dessutom bli dubbelt för vissa utväxlingar.

Det är inget du behöver bygga hela cykeln efter, men om du skiddar mycket kan det vara värt att tänka på när du väljer mellan exempelvis ett 16- och 17-tänders drev.

*Antalet kan skilja beroende på om du skiddar med bara ett eller båda benen fram. Därför kan 48 × 16 ge 1 eller 2 slitpunkter beroende på teknik.

Ett byte från 16 till 17 tänder bak kan alltså ge betydligt fler slitpunkter på däcket samtidigt som förändringen i utväxling är ganska liten.

10. Kedjan – spänn den inte för hårt

På en fixed gear belastas kedjan både när du trampar och när du håller emot genom pedalerna. Därför är både kedjans kvalitet och rätt kedjespänning viktigt.

Kedjan ska ha lite rörelse. Den ska inte vara stenhårt spänd.

För hård kedjespänning ökar belastningen på:

• Navlager.
• Vevlager.
• Kedja.
• Drev.
• Klinga.

Snurra vevpartiet ett helt varv när du kontrollerar kedjespänningen. Nästan alla drivlinor har någon punkt där kedjan blir lite stramare.

Ställ kedjan efter den stramaste punkten.

När du drar bak hjulet för att spänna kedjan ska du samtidigt kontrollera att bakhjulet fortfarande sitter rakt och centrerat i ramen.

Vi använder framför allt japanska track-kedjor från Izumi och D.I.D. Du hittar våra fixed gear- och singlespeedkedjor här.

Vill du läsa mer om kedjebredder och olika track-kedjor har vi en separat guide:

→ Guide: Välj rätt cykelkedja för Fixed Gear & Singlespeed

11. Hjul och däck – välj efter hur cykeln ska användas

Ett fixed gear-hjul behöver inte vara högt, tungt eller extremt aero.

För en cykel som ska användas i stan är det ofta viktigare att hjulet är hållbart, lätt att serva och byggt för underlaget du faktiskt cyklar på.

Titta bland annat på:

• Rätt navbredd.
• Antal ekrar.
• Fälgbredd.
• Navlager och möjlighet till service.
• Cyklistens vikt.
• Vägarna du cyklar på.
• Om cykeln ska användas året runt.

På många gatubyggen fungerar 28–32 mm däck väldigt bra. De ger mer komfort och bättre grepp än smala track-däck utan att cykeln behöver kännas seg.

Men kontrollera först att både ram, gaffel och fälg fungerar med den däckbredd du tänkt använda.

Se våra hjul, nav, fälgar och däck.

12. Styre och körställning – Drop, Riser, Flat eller Bullhorn?

Styret gör stor skillnad för hur cykeln känns och vad den fungerar bäst till.

Breda riserstyren och MTB-styre har blivit vanliga även på fixed gear. Den extra bredden ger mycket kontroll och hävstång i tät trafik.

Välj styre efter hur cykeln ska användas. Ett supersmalt track-styre kan se rätt ut på en velodromcykel men vara ganska opraktiskt mellan bussar och taxibilar.

Se våra styren, styrstammar och handtag.

13. Pedaler, straps och clips

På en fixed gear fortsätter pedalerna att rotera så länge cykeln rullar. Därför är det viktigt att du har bra kontroll över fötterna.

Vanliga lösningar är:

• SPD / clipless: Sitter säkert och fungerar väldigt bra när du är van vid systemet.
• Pedal straps: Vanligt på moderna fixed gear-byggen och fungerar med vanliga skor.
• Toe clips och straps: Den klassiska lösningen på track- och keirincyklar.

Det viktiga är att du sitter stabilt på pedalen men samtidigt kan komma ur snabbt när du stannar.

Se våra pedaler och tillbehör.

14. Broms eller brakeless?

Brakeless är en del av både track- och messengerkulturen. Men en velodrom och vanlig stadstrafik är två helt olika miljöer.

På en fixed gear kan du bromsa och kontrollera farten genom att hålla emot i pedalerna, men det ger inte samma bromskraft som en riktig broms.

För gatubruk rekommenderar vi en frambroms. Vid hård inbromsning är det framhjulet som står för den största delen av bromskraften.

15. Slutkontroll innan första turen

Gå igenom cykeln en gång innan du börjar köra ordentligt på den.

Komponent	Kontrollera	Vanligt misstag
Ram	Dropouts, OLD, BB-gänga och frigång	Delar köps innan ramens mått och standarder har kontrollerats.
Baknav	110/120 mm eller annan OLD, fixed-gänga och lockring	Man utgår från 120 mm på en äldre 110 mm keirinram.
Drev / Lockring	Tandantal, bredd och rätt lockringgänga	Man antar att alla vänstergängade lockringar passar alla fixed-nav.
Kedjelinje	Klinga och drev ska ligga rakt	Sned kedjelinje ger ljud och onödigt slitage.
Vevparti / Vevlager	Ramgänga, JIS/ISO, axellängd och vevlängd	Fel vevlager flyttar klingan och ger fel kedjelinje.
Klinga	BCD och 1/8" eller 3/32"	Fel BCD eller delar som inte passar samma kedjebredd.
Kedja	Bredd, längd och spänning	Kedjan spänns för hårt.
Utväxling	Tandantal och skid patches	För tung utväxling för vanlig stadscykling.
Hjul / Däck	Navbredd, fälg, däckbredd och frigång	Man väljer efter utseende istället för hur cykeln ska användas.
Styre	Styre, styrstam och körställning	För extrem körställning på en cykel som ska användas i stan.
Pedaler	Straps, clips eller clipless och pedalfrigång	Dålig kontroll över fötterna när pedalerna fortsätter rotera.
Broms	Funktion, infästning och regler	Man räknar med att kunna bromsa lika hårt genom drivlinan som med en riktig broms.

Det enkla är själva poängen

En fixed gear består av få delar. Det är också en stor del av charmen.

Men när växlar, kassett, frihjul och växelreglage försvinner märks det direkt om de delar som är kvar inte fungerar bra tillsammans.

Ett bra nav, rak kedjelinje, vettig utväxling och en korrekt monterad drivlina gör mer för cykeln än ett dyrt namn på vevpartiet.

En bra fixed gear ska vara tyst, direkt, enkel och rolig att cykla på.

Bygg den efter hur du faktiskt tänker använda den.

Bygger du en Fixed Gear?

Vi bygger och arbetar med fixed gear och singlespeed i vår butik och verkstad på Södermalm i Stockholm. Är du osäker på vilket nav, vevparti, vevlager, drev eller kedja som passar din ram? Skicka gärna information om ramen och delarna du funderar på så hjälper vi dig att reda ut vad som passar ihop.

Fråga oss om ditt bygge